I den fjärde säsongen av
Game of Thrones, som baseras på bokserien
A Song of Ice and Fire av George R. R. Martin, får vi se bland annat Lena Headey, Peter Dinklage, Emilia Clarke, Maisie Williams, Kit Harington, Sophie Turner, Nikolaj Coster-Waldau, Charles Dance, Rory McCann, Alfie Allen, Isaac Hempstead Wright, Aidan Gillen, Gwendoline Christie och John Bradley i huvudrollerna. Säsongen är 522 minuter lång, består av 10 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den släpptes 16 februari 2015 och du kan se trailern
här.
Handling:
"Medan Huset Lannister kämpar mot varandra och för att behålla kontrollen över Järntronen blir hoten utifrån allt mer påtagliga. Stannis Baratheon samlar sin armé på slottet Dragonstone; vaktstyrkan Night Watch verkar inte kunna hålla tillbaka Mance Rayders armé som nu tar mark och Daenerys Targaryen står beredd med sina tre drakar för att sätta sin plan att återerövra Järntronen i verket."
Recension:
Mina trogna följare vet att Game of Thrones är min favoritserie. Det syns direkt hur välgjord och påkostad den är. Kostymer, byggnader, smink, frisyrer och animationer har alltsammans en välgrundad baktanke. Många som arbetar med film och serier avfärdar avancerade effekter och animeringar för att istället ersätta dem med simplare versioner som ser konstlat ut, och på så sätt spara pengar till annat. Sådant är acceptabelt, men inte så tjusande på skärm. Men i Game of Thrones har de verkligen tagit vara på sina resurser och noggrant genomarbetat varje animering till perfektion; och det uppskattas mycket av mig som tittare.
Margaery Tyrell fortsätter att kämpa för att bli drottning.
Dessutom är manuset otroligt välskrivet. Dialogerna är bland de vackraste jag hört och jag är förtjust över hur orden har en praktfull, intagande och samtidigt hotfull klang. Något annat imponerande är musiken. Jag älskar hur den är komponerad och varje ton framkallar sin specifika känsla. Det finns mycket inlevelse i den storslagna musiken och den påverkar tittaren stort känslomässigt och ger föraningar om vad som kommer att hända.
Jon Snow får det svårt efter att ha kommit tillbaka till Castle Black.
Själva handlingen är fängslande och jag älskar konceptet och världsuppbyggnaden. Världen är verklighetstrogen och jag gillar uppdelningen av länderna, de olika Husen och familjernas olika värderingar. Miljöerna är slående vackra och jag gillar att vi får se allt från den kalla Norden till värmen i Meereen.
Bran, Hodor och Reed-syskonen fortsätter sin jakt efter korpen.
Något annat jag uppskattar är att de övernaturliga individerna ökar successivt. För varje säsong får vi se mer och mer supernaturliga varelser och jag tycker det är bra att inte allt kommer på en gång då det lätt kan bli för mycket. I denna säsong får vi precis som tidigare se jättar, drakar och vita vandrare, men vi får även ta del av några nya varelser med häftiga krafter. Eftersom ökningen av dessa paranormala figurer är gradvis så håller serien inte bara kvar intresset för dem, utan det gör också Game of Thrones mycket mer realistisk.
Daenerys upptäcker att hennes drakar är svårare att fostra än hon trott.
I Game of Thrones får vi följa ett ofantligt antal karaktärer, och bara mängden huvudkaraktärer i sig är kopiöst. Men det är faktiskt en av de faktorerna som jag gillar med serien. Vi får ta del av många starka karaktärers liv i olika delar världen Westeros, och det är väldigt fängslande att se hur de påverkar varandras liv. Det enda negativa med att ha så många olika paralleller är att varje karaktär får lite skärmtid och det kan ta rätt lång tid innan man får återse samma person igen.
Tyrion blir felaktigt anklagad för en förrädares brott.
I den fjärde säsongen av Game of Thrones får vi följa inte mindre än 10 huvudparalleller. Då syftar jag till sådana paralleller där de viktigaste karaktärerna befinner sig i olika delar av världen. Vi har den största parallellen med Tyrion, Jaime, Cersei, Tywin, Joffrey, Margaery och Tyrell-familjen, Varys, Shae och Oberyn i Kingslanding. Sedan har vi Daenerys, Jorah, Unsullied-soldaterna och Second Sons i Meereen. Jon, Sam, Gilly och Nattens väktare på Castle Black. Sansa, Petyr och Lysa i Eyrie. Davos, Stannis och Melisandre vid Dragonstone. Theon och Ramsey i Dreadfort. Bran, Hodor och Reed-syskonen i Norden. Sandor och Arya någonstans i vildmarken, och likaså Brienne. Och till sist Tormund, Ygrette och vildingarna i Norr. Som du märker är det en hel del huvudkaraktärer att hålla reda på. Vi får dessutom möta på några nya betydelsefulla karaktärer; bland annat Oberyn och Olly.
Prins Oberyn kommer till Kingslanding med hämnd i sinnet.
En rätt stor negativ del när det kommer till den fjärde säsongen av Game of Thrones är alla skådespelsbyten. Jag gillar inte när en karaktär byter skådespelare, oavsett anledning. Det är både förvirrande och irriterande att se en helt annan människa spela samma person. De karaktärer som bytt skådespelare inför säsong fyra är Gregor Clegane, Daario Naharis och Tommen Baratheon och den enda av dem jag egentligen accepterar är Tommen då han varit en relativt liten karaktär tidigare och ändå liknar sig själv. De andra störde jag mig mycket på eftersom skådespelarna inte alls liknande den karaktär som tidigare varit med i serien.
Återföreningen mellan syskonen Jaime och Cersei är inte helt igenom uppskattad.
Skådespelarprestationerna är dock oklanderliga. Både gästskådespelarna och huvudskådespelarna gör fantastiska arbeten och många gör sina livs bästa insatser. Under åren som gått har vi förlorat många begåvningar, men fortfarande finns ett hav av talanger kvar i serien. De starkaste skådespelarna enligt mig är Lena Headey (Terminator: The Sarah Connor Chronicles), Peter Dinklage (X-Men: Days of Future Past), Sophie Turner (X-Men: Apocalypse), Kit Harington (Pompeii), Maisie Williams (Corvidae), Nikolaj Coster-Waldau (The Other Woman) och Charles Dance (The Imitation Game) men det är näst intill omöjligt att utse en favorit. Dessutom är det ingen som presterar dåligt. Jack Gleeson, Sibel Kekilli, Rose Leslie, Natalie Dormer, Rory McCann, John Bradley, Isaac Hempstead Wright, Aidan Gillen, Conleth Hill, Stephen Dillane, Thomas Brodie-Sangster, Carice van Houten… alla är fantastiska och gör sina karaktärer levande och äkta.
Sansa lär sig att utnyttja sin situation till det bästa.
Den fjärde säsongen av Game of Thrones lyckas, precis som föregående delar, verkligen att beröra. Den är fängslande och den mest episka serien jag känner till. Det händer mycket på säsongens få avsnitt och när jag blickar tillbaka till dess början så är det nästan oförståeligt hur mycket handlingen och karaktärerna utvecklats på så kort tid. Det är en serie som passar alla tycken då den inte är inbiten i en viss genre. Den har både fantasy, historia, krig och romantik och blandar dem väl.
Ute i vildmarken med Blodhunden tvingas Arya bli allt mer samvetslös.
Säsongen efterlämnar sig många obesvarade frågor som garanterat kommer få mig att gå och undra i väntan på fortsättningen. Det kommer bli riktigt tufft att vänta ytterligare ett år på att få se mer, men det speciella med just Game of Thrones är att det är värt det. Trots att jag personligen uppskattade säsong tre mer än denna, så är det fortfarande en succéserie och utan tvekan min favorit.
